Skriva för att lära.
Två uppgifter. Den ena på 7000 tecken och den andra på 12 000. Ska vara inlämnade på onsdag. I vår lärobok läser jag att om man får skrivkramp kan man sätta sig och skriva något annat. Något helt annat. Till exempel ett inlägg på en blogg.
Minuterna kryper fram och så också orden. Det finns ju trots allt så mycket roligare saker att göra. Städa, laga mat, dricka kaffe, gå på toa, läsa en tidning, ringa ett syskon. Visst, att gå på toa och laga mat är kanske inte de roligaste sakerna att göra men i skenet av studentlitteraturen blir dessa små ting otroligt attraktiva. Kanske var det därför du hamnade här, för att du ville ta en paus i ditt pluggande.
Hjärnan är knäpp. Läser raden "kanske var det därför du hamnade här, för att du ville ta en paus i ditt pluggande." Förra veckan hade vi prov på grammatik och hjärnan letar fortfarande efter bisatser ("du hamnade här" och "för att du ville ta en paus i ditt pluggande" är två kandidater till att vara bisatser. Just saying.)
Men att läsa om min skrivkramp och mitt sökande efter bisatser är inte direkt något som står på din prioreteringslista. Men i skenet av ditt plugg eller dina arbetsuppgifter kan även ett tråkigt inlägg om två skoluppgifter bli attraktivt.
