Norrlänningen
Om drygt en månad ska jag och Olivia hoppa på tåget för att hälsa på Rutan Skutan uppe i Arjeplog. Denna fantastiska kvinna ringde mig för en vecka sedan och berättade om vad hon hade gjort under dagen. Hon hade vaknat, legat kvar i sängen, ätit frukost och duschat. Allt som allt tog dessa vardagliga ting 6timmar. Så även fast resan är i slutet av semestern ser jag väldigt mycket fram emot att få åka upp till Norrland och ta del av denna långsamma, stressfria och lugna vardag. Men framför allt längtar jag efter att få träffa en av världens bästa och trognaste vänner, som bor så långt borta men ändå finns så nära.
